suck

kämpar just nu för att inte gå å låsa in mej på toaletten och bara gråta gråta gråta!
orken sinar. krafterna tar slut.
min kamp, din kamp, vår kamp.
inga pengar, mycket att betala.
jag vill bara att det ska bli BRA! men hur fixar man det?
jag vet inte, jag kan inte.

och ana förstör mitt huvud mer å mer

jaaa

ok...du har bestämt dej.
fine. men då får du nog besluta vissa saker först. vad gör vi vad vad? vem tar vem?
don't dump me in the shit!

eller ja, det kanske blir det du gör.
men betyder jag inte mer för dej än så...

nej men så trevligt!

min syster har tjatat om att åka på språkresa till malta nästa sommar och det var ju "reaaaaaa" juuuu.
Hon påstod att mamma skulle betala vilket min kära mor bara fnös åt.
YEAH RIGHT!!! det visar sej att min syster nu ska få resan betald (ELVATUSEN) av vår kära mor (och hennes käre far, säkert)
vad i helvete? mamma påstår att hon betalade min USA resa. eeeeh. när jag fyllde 18 fick jag 5000 kr till körkort.
visst, jag tramsade bort dem men nån usa resa kan jag inte minnas att hon betalat så mkt av. iaf inte ens i närheten av 11000.
när jag fyllde 15 gick mor å far ihop å köpte en moped till mej för typ en tusenlapp. min syster fick en eu-moppe för 7000.
vågar jag ens gissa vad ungfaaan får när hon fyller 18. betalt körkort plus ny bil kanske? en villa?

när jag var 15 fick jag tigga och be för att kanske få låna 20 kr.
ok, mitt dåliga humör kanske tar över lite här, riktigt så illa var det inte men aldrig i helvete att jag skulle få nånting som uppkom i såna summor!
Dessutom mumlar hon alltid nåt om att "men din pappa då....ska pappa betala....får du av din pappa...."
Min pappa har gett mej mer pengar än vad hon kan räkna till, men ändå ska jag be honom?
men åååh, vi fick ju just 800 till umeåresan, men det var ju förfan för att HON ville att vi skulle komma upp.
och ja, hon har blivit liiiiite givmildare på tiden, men jag skulle vilja höra vad hon säger om jag ber om elvatusen.
Värsta är att ungen inte ens skulle orka tänka tanken på att kanske sommarjobba för att få ihop lite själv. Hon är så bortskämd att tanken inte ens finns.

bajsbajs. jag tänkte klara hela dagen utan piller, men nu är jag ju så jävla arg! eller kanske besviken? jag vet inte.

dessutom har jag jävligt ont i ryggen!!!!

korkskalle

Hur dum får man vara? en kopp kaffe, en ephedra och en synefrin till frukost. med cola.
är så jävla speedad nu att det känns som en riktig jävla panikångestattack. men är man dum så är man.
eller desperat kanske jag ska kalla det?
Måste iaf gå på apoteket idag å beställa mina alimemazin.

usch för just nu

but why?

Varför denna konstanta ångest? Jag fattar inte.
Känner mej inte deprimerad, thankgod, men ångesten håller på att ta död på mej.
I tre dagar har rakbladen skrikit på mej, verkligen VRÅLAT men jag har klarat mej..men hur länge till?
Allvarligt, jag vill inte ha ångest mer. Det är faktiskt inte roligt. fan

image1

oh hemska dag

ångest ångest.
kinamat till lunch men det kändes ändå rätt ok. otroligt nog. åt inte ihjäl mej som jag brukar iaf.
jag vet egentligen inte varför jag nästan dör av ångest, det bara är så.

250 kg kärlek på Älvan imorgon. kan bli roligt att komma ut å göra n¨t men samtidigt känns det jättejobbigt. jaja

bättre

Idag är en bättre dag. med andra ord, idag vill jag inte dö.
testade synefrin, vi får se hur det funkar.
efter jobbet ska vi köpa CHOKLAD sen åka å hämta OzzKorv för nu vill vi ha honom hemma.

jippie på livet

jippie

efedrin till frukost, alimemazin till lunch!
Rohypnol till middag kanske?

den här dagen kommer INTE bli rolig, det känner jag redan nu!

oundvikligt

jag vet att det snart kommer hända, det har varit på gång länge nu, jag kommer snart inte stå emot.
snart kommer alla fingrar stoppas i halsen när jag ätit. jag vet att det inte är bra, jag vet att jag inte borde börja med det igen, men vad ska jag göra. jag pallar inte. helvete!

uuughhhhhaaa

Ingen ser, ingen märker, men ångesten håller på att spränga mej i bitar.
Orkade inte ens ställa mej på vågjäveln imorse, jag vet att det är katastrof. Jag visste att det skulle bli såhär, att jag skulle förstöra allt. helvete!
Jag orkar inte med tt ha det såhär längre men vadfan ska jag göra? jag kan inte bara ignorera det, trycka på en Må bra knapp så är allt bra igen.
Sätt ett lås på kylskåpet, ge mej ett ton effar och bind fast mej på en stol.

Ska nog hänga med marie till ML imorrn å se till att saker blir sagda. Om jag nu gör det så mkt bättre, men kanske.
Jag kan ju uppenbarligen inte hjälpa mej själv så jag får se till att iaf försöka hjälpa henne.

och så ska jag ta tag i livsprojektet iegn, på ALLVAR!
för att svara på en kommentar oxå, marie är mitt liv, men mitt livsprojekt är nåt helt annat. jao

jomensååaatteee

Jag hör hur rakbladet skriker på mej, men jag kämpar emot. Vi får se hur länge det håller.
Sitter å sörplar sourz apple med sockerdricka. yum.
Ska på trapper ikväll å äta med viktflickorna (eeeh), tror det blir trevligt. Inte för att äta NÅNSIN är trevligt, men deras sällskap är, även om det ibland kan vara svårt att hänga med i deras samtal. men jag lyssnar iaf, är rätt roande.

vet dock inte vad jag ska ha på mej. en sopsäck känns som bästa alternativet. argh

crying pain, crying shame

Är det ok om jag lägger mej under sängen och börjar storgråta nu? Det vore mycket befriande att släppa ut allt, har bara inte klarat av det än. Men hur länge kan jag gå å trycka på det?
Jag är så otroligt trött, känns som jag svajar fram. Kanske svälten håller på att komma ikapp, fast jag dock inte jag svälter tillräckligt mycket.
Det vore så otroligt trevligt om man bara kunde gå å lägga sej på kvällen och kunna somna utan massa piller.
Sen vore det oxå att trevligt, att om man nu ska vara vaken, att HÅLLA SEJ IFÅN KÖKET! mitt nattliga småätande kommer tillbaka mer och mer och jag hatar det, såå väldigt mycket.
Helst skulle jag aldrig mer äta! men jag vet ju att det inte funkar heller.
bara såååå less!

livsprojekt

nu satsar jag allt på mitt livsprojekt. all and all!
nu ska det gå bra. damnit!

sick of it all

fan, jag orkar inte hålla på så här längre. det har pågått i drygt HALVA livet nu! men ändå ser jag inget annat sätt.
man vill bara ge upp, lägga ner skiten, återgå till det normala då man ser framgången och fastnar igen.
Provade kläder idag och mina överst ryggkotor lyste genom huden. det var fiint att se och nu måste jag fortsätta, trots allt...

HELVETE!

kinamat

blev så sugen kinamat så vi satte oss i fjant å brummade iväg. mumsade stark kyckling, sominte alls var som stark som önskat =(
delade på friterade ananas med glass.
skjut mej nu? knaprat lite xenical å laxer.
aaargh

ny blogg

here I am again. ny blogg, vi får se vem som får tillgång till den. eller så gör jag den "officiell", med vissa undantag såklart.

mumsat effar igen idag. dock inte lika cp som sist.
dock tycker jag det här med andningen suger. speciellt när ja slutar andas när ja sover :(

aja, enough is enough

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0