dissapointment
Tears are rolloing, MEN TYILL VILKEN JÄVLA NYTTA!
Jag kan inte bara gråta bort detta, jag kan inte bara fälla några tårar så släpper hon mej, inte från ett sånt här grepp.
Hennes hand är iskall men varm och trygg på samma gång.
Hon viskar ord i mitt öra, bara menade för mej. Hon kommer med löften om en vackrare framtid.
jag VET att det är bullshit, inte fan blir framtiden vackrare. Så pass smart är jag.
Men tänk om det är NÅT jag har missat, nåt jag gjorde fel och därför blev så olycklig sist.
Maybe SHE can help me do this the right way.
Jag försöker tänka på de bra saker i mitt liv, men många pros and blivit cons.
Allt bara förändras hela tiden, en del till det bra, en del inte.
Min vikt ändras, siffrorna blir högre. Jag klarar inte alls av det på samma sätt som jag trodde jag skulle.
Mitt största stöd i nuläget har mycket att ta itu med i sitt tilltrasslade nuläge, jag kan inte kräva nån hjälp av henne.
Och resten av dom finns inte ens kvar i denna stad.
Jag vet inte längre vad jag ska ta mej till, just nu är jag för svag oh nerstämd för att ge mej in på ett krig mot maten.
Krig kommer det väl alltid vara, jag vet bara att jag säkert inte kommr att vinna.
Alltför mycket talar emot det.
Så tänk på det, alla ni som säger hur stark jag är.
Vad säger ni nu då?
Inte så jävla stark, ey?
Tänkte nästan det.
Jag har ingen dödslängtan, jag tänker inte skriva klart detta och sen gå å hänga mej från balkongen.
Nej, jag ska lägga mej i sängen och hoppas på att sömntablettengör sist.
Sen hoppas jag att den röd-ögde Anne O´rexia är jävulsk långt bort i morgon.
Men det är nästan så jag raknar med att hon står vid min sängkant.
"Morning Mary"
Det är tragiskt att säga, men jus nu känns hon som det mest trygga i mitt liv.
Jag tror på mina vänner som oxå försöker hjälpa mej, men pga miss O´rexia har jag så svårt att ta till mej av era råd.
Hon börjar först främst förbjuda mej att äta mat man måste tugga. Hon har dragit fram min våg igen, jag skom antligen hade slutat att inte tvångsmässigt väga mej 2 gånger om dagen.
jag älskar henne, samtidigt som orden inte räcker till för att beskriva mitt hat gentemot henne.
oj, et blev ett lång inlägg, dags att sluta nu kanske
klart du vinner:)
Hey, be din pappa om lite extra sponsring och kom ner hit ett tag så ska jag tan hand om dej. krama på dej mata dej promenera dej och bara vara.-kraama om- man kan inte alltid vara stark! man måste få vara svag ibland oxå-nicka-
Maria Maria! Jag finns här för dig, ett litet telefonsamtal ifrån, närsomhelst, dygnet runt!
Även fast jag har VÄLDIGT MYCKET just nu att ta itu med, så har jag alltid alltid tid och ork för dig, särskilt som du har ställt upp för mig/oss!
Mejla, sms:a, ring! NÄRSOMHELST!
Du är för värdefull för att tyna bort, jag älskar dig! /Din vän Liza
finns här maria!
du kan säga till ifall du vill ha sällskap så kan jag alltid ta mig till dig! :)
aaah, jo .. det är fan inte kul :(
men jag har inte varit med på idrotten på länge så jag behövde vara med, vi genade lite osåå (a) hah
